సంక్షేమ జీవశాస్త్రం

సంక్షేమ జీవశాస్త్రం

సంక్షేమ జీవశాస్త్రం అనేది సాధారణంగా జంతువుల శ్రేయస్సును అధ్యయనం చేయడానికి అంకితమైన ప్రతిపాదిత పరిశోధనా రంగం, మరియు ముఖ్యంగా వాటి సహజ పర్యావరణ వ్యవస్థలలో జంతువులపై దృష్టి సారిస్తుంది. సంక్షేమ జీవశాస్త్ర రంగం జంతువులకు మరియు పర్యావరణ నిర్వహణ విధానాలకు సహాయం చేయడానికి ఉద్దేశించిన చర్యలను తెలియజేస్తుంది మరియు ఈ కారణానికి అవసరమైన శ్రద్ధ మరియు గుర్తింపును అందిస్తుంది.

సంక్షేమ జీవశాస్త్రం అంటే ఏమిటి?

సంక్షేమ జీవశాస్త్రాన్ని శ్రేయస్సుకు సంబంధించి తెలివిగల జంతువులు మరియు వాటి పర్యావరణం అధ్యయనంగా నిర్వచించవచ్చు.1 పర్యావరణ వ్యవస్థలలో జంతువుల జీవితాల అధ్యయనానికి ఒక ప్రత్యేక విధానాన్ని సూచిస్తుంది. జంతు సంక్షేమ శాస్త్రం, జీవావరణ శాస్త్రం, జంతు శాస్త్రం మరియు ఇతర బాగా స్థిరపడిన విద్యా రంగాల నుండి జ్ఞానాన్ని పొందుపరచడం ద్వారా, ఈ కొత్త పరిశోధనా అధ్యయనంఅడవిలో నివసించే జంతువుల శ్రేయస్సు గురించి మన అవగాహనను మెరుగుపరచడానికి మరియు సహాయపడే ప్రభావవంతమైన వ్యూహాలను అభివృద్ధి చేసే అవకాశాలను పెంచుతుంది.

పర్యావరణ వ్యవస్థ సంబంధాలు మరియు జీవవైవిధ్యం యొక్క అధ్యయనంలో జరిగే విధంగా, సంక్షేమ జీవశాస్త్రం జంతువులను యూనిట్లుగా లేదా ఇతర పరిశోధనా వస్తువులకు ఉదాహరణలుగా పరిగణించే ప్రశ్నలపై దృష్టి పెట్టదని గుర్తుంచుకోవడం ముఖ్యం. బదులుగా, సంక్షేమ జీవశాస్త్రంలోజంతువులపై దృష్టి కేంద్రీకరించబడుతుంది మరియు వాటికి ఏది మంచిది లేదా చెడు కావచ్చుఅనేవిషియాలపైఅధ్యయనంచేస్తుంది . ఇది ఈ పరిశోధనా రంగాన్ని నవలగా చేస్తుంది మరియు జంతువుల శ్రేయస్సు పరంగా దాని అనువర్తిత సామర్థ్యాన్ని వివరిస్తుంది.

కొంతమంది అడవిజంతువుల జీవనశైలి మరియు అవి అడవుల్లో ఎదుర్కొనే బాధల గురించి పరిశోధనకు ఎక్కువ ప్రాధాన్యత ఇవ్వరు. అది ఒక వేరే రంగంగా మారడాన్ని సమర్ధించరు. అలాంటివారు తెలుసుకోవలసింది ఏమిటంటే అడవి వాటి నివాసస్థానమైనా అక్కడ అవి చాలా బాధలను ఎదుర్కొంటాయి. వన్య ప్రాణులకు అడవిలో ఆకలి, దప్పిక, దెబ్బలు, రోగాలు, పకృతివైపరీత్యాలు, తీవ్రవాతావరణ పరిస్థితులు వంటి చాలా సమస్యలున్నాయి. కొన్ని జంతువులు చాలా చిన్న వయసులోనే అతి భాధాకరమైన విధంగా చనిపోతాయి(జనాభా వ్యవస్థ మరియు జంతువుల బాధ).2 అడవిలో నివసించే జంతువుల బాధలు మరియు జనారణ్యంలో తిరిగే జంతువుల బాధలు ఒకరకమైనవే.3

జంతున్యాయవాదులు అడవిలో నివసించే జంతువుల యొక్క బాధలమీద చేసే పరిశోధన, పరిశోధనా మరియు విద్యా సంస్థలలోని శస్త్రవేత్తలు చేయగలిగేంత లోతుగా మరియు ప్రభావితంగా ఉండదు. అలాగే వ్యక్తిగత పరిశోధనల కన్నా విద్యాసంస్థల పరిశోధనలు ఎక్కువ ప్రభావాన్ని చూపుతాయి.

జంతువులు మరియు వాటి పర్యావరణం పట్ల భిన్నమైన విధానం

ఈ సమస్యను విద్యారంగంలో లోతుగా అంచనా వేయలేదు. దీనికి కారణాలు విభిన్నమైనవి. కొన్ని సందర్భాల్లో, ఈ ఆందోళన లేకపోవడం జంతువులు వాటి సహజ వాతావరణంలో ఎక్కువగా ఆహ్లాదకరమైన జీవితాలను కలిగి ఉంటాయి మరియు మా సహాయం అవసరం లేదు అనే నమ్మకంపై ఆధారపడి ఉంటుంది. జీవిత శాస్త్రవేత్తల కోసం, వారి పని యొక్క దృష్టి మానవ ఆసక్తులను పెంపొందించడంపైనే ఉంది. అయినప్పటికీ, మనం తర్వాత చూడబోతున్నట్లుగా, వారు ఇప్పటివరకు చేసిన పని సంక్షేమ జీవశాస్త్రానికి సరైన ప్రారంభ పాయింట్లను అందించవచ్చు.

అనేక దశాబ్దాల క్రితం, జంతు సంక్షేమ శాస్త్రం మానవ ప్రయోజనాల కోసం ఉపయోగించినప్పుడు చాలా జంతువులకు హాని కలిగించే భయంకరమైన మార్గాల గురించి సాధారణ ప్రజల ఆందోళన నుండి సృష్టించబడింది. ఈ రంగంలో అనేక అన్వేషణలు అధ్యయనం చేయబడిన జంతువులను ఎలా ఉత్తమంగా ఉపయోగించుకోవాలో తెలుసుకోవడానికి మాత్రమే ఉపయోగించబడుతున్నాయి, చాలా పరిశోధనలు జంతువుల మనోభావాల గురించి మరియు జంతువులు సానుకూలంగా మరియు ప్రతికూలంగా ఎలా ప్రభావితమవుతాయి అనే దాని గురించి తెలుసుకోవడానికి మాకు అనుమతినిచ్చాయి. కానీ అడవిలో జంతువులకు సంబంధించి చాలా తక్కువ పని జరిగింది. వన్య జంతు సంక్షేమ శాస్త్రంపై పరిశోధకులు బందీలుగా ఉన్న జంతువుల (జంతుప్రదర్శనశాలలు, వన్యప్రాణి పార్కులు మరియు పునరావాస కేంద్రాలలో జంతువులు),4 పట్టణ మరియు వ్యవసాయ ప్రాంతాలలో నివసించే జంతువులు,5 వేట మరియు జంతు వాణిజ్యం వల్ల ప్రభావితమైన జంతువులు,6 మరియు మానవ కార్యకలాపాల ద్వారా ప్రత్యక్షంగా ప్రభావితమయ్యే ఇతర జంతువులు.7 అవి మానవులతో సన్నిహిత సంబంధాలలో జీవిస్తున్న జంతువులపై మరియు మానవ చర్యల వల్ల కలిగే జంతువుల సంక్షేమ సమస్యలపై దృష్టి సారిస్తాయి, అధిక సంఖ్యలో వన్యప్రాణులను మరియు అవి అనుభవించే అన్ని సహజ హానిలను పట్టించుకోలేదు. ఏదేమైనా, జంతు సంక్షేమ శాస్త్రవేత్తలు ఇప్పటి వరకు సేకరించిన పద్ధతులు మరియు జ్ఞానం అడవిలోని జంతువులు తమను తాము కనుగొన్న విభిన్న పరిస్థితులను ఎలా ఎదుర్కోవాలో లేదా ఎదుర్కోవడంలో విఫలమవుతాయని అంచనా వేయడానికి అన్వయించవచ్చు.

జీవావరణ శాస్త్రం మరియు సంబంధిత విభాగాల్లోని పరిశోధకుల విషయానికొస్తే, వారు అడవి జంతువుల బాధలను (జనాభా జీవావరణ శాస్త్రం, కమ్యూనిటీ ఎకాలజీ, బిహేవియరల్ ఎకాలజీ, ఎవల్యూషనరీ ఎకాలజీ, ల్యాండ్‌స్కేప్ ఎకాలజీ, కన్జర్వేషన్ బయాలజీ, ఎథాలజీ, వన్యప్రాణులు) గురించి మంచి అవగాహన పొందడానికి సంబంధించిన వివిధ పరిశోధనా రంగాలను అభివృద్ధి చేశారు. నిర్వహణ), దాని గురించి ఇంకా చాలా తక్కువ సమాచారం ఉంది. పర్యావరణ శాస్త్రవేత్తలు జంతు ప్రవర్తన, జీవిత చరిత్రలు, జనాభా గతిశీలత మరియు పరిణామ నమూనాలు (ఇతర పర్యావరణ అంశాలతో పాటు) పట్ల ఆసక్తిని కనబరిచారు, అయితే వారి పరిశోధనలు వ్యక్తిగత జంతువుల శ్రేయస్సుతో సంబంధాన్ని ఏర్పరచడంలో విఫలమయ్యాయి. ఏది ఏమైనప్పటికీ, ఆ రంగాలలో ఇప్పటికే పొందిన కొన్ని జ్ఞానం జంతువులు వాటి సహజ వాతావరణంలో శ్రేయస్సు యొక్క సంభావ్య స్థితి గురించి మనకు చాలా తెలియజేస్తాయి.

సంక్షేమ జీవశాస్త్రానికి అవకాశాలు

ఈ సమస్యపై శ్రద్ధ లేకపోయినా, చిక్కుకున్న జంతువులను రక్షించడం, అనాథలకు సహాయం చేయడం మరియు గాయపడిన లేదా అనారోగ్యంతో ఉన్న జంతువులకు వైద్య సహాయం చేయడం వంటి అడవిలో నివసించే జంతువులకు ప్రయోజనం చేకూర్చే వివిధ కోర్సులు నిర్వహించబడ్డాయి (అడవిలో జంతువులకు సహాయం చేయడం చూడండి.) కొన్ని ప్రయత్నాలు పెద్ద సంఖ్యలో వ్యక్తులను ప్రభావితం చేశాయి. వీటిలో, ఉదాహరణకు, అంతరించిపోతున్న, వేటాడిన లేదా ఆకర్షణీయమైన జాతులకు అనుకూలంగా ఉండే ఉద్దేశ్యంతో క్షీరదాలు మరియు పక్షుల జనాభాకు ఆహారం అందించడం, మానవ-వన్యప్రాణుల సంఘర్షణలను తగ్గించడం, పర్యావరణ ప్రశ్నలకు సమాధానం ఇవ్వడం లేదా జంతువులకు సహాయం చేయడం వంటి కార్యక్రమాలు ఉన్నాయి.8

అలాగే, రేబిస్,9 క్షయ,10 మైక్సోమాటోసిస్,11 మరియు స్వైన్ ఫీవర్ వంటి బాధాకరమైన12 మరియు తరచుగా ప్రాణాంతక వ్యాధుల బారిన పడకుండా టీకా కార్యక్రమాల ద్వారా అనేక వన్యప్రాణులు రక్షించబడ్డాయి. ఈ చర్యలు సాధారణంగా అడవి జంతువులకు వ్యాధులు సంక్రమించకుండా నిరోధించడానికి నిర్వహించబడతాయి. పెంపుడు జంతువులు మరియు మానవులు, అడవి జంతువులకు సహాయం చేయడం సాధ్యమయ్యే పని అని ఇది చూపిస్తుంది మరియు మానవులకు మరియు ఇతర జంతువులకు కూడా ప్రయోజనాలను అందిస్తుంది. ఈ ప్రయత్నాలు జంతువుల శ్రేయస్సును స్పష్టంగా ప్రస్తావించని వివిధ విభాగాలలోని అధ్యయనాలపై ఆధారపడి ఉన్నాయి. ఈ ప్రోగ్రామ్‌లు పరిశోధించబడినప్పుడు మరియు వాటి ఫలితాలు సమర్పించబడినప్పుడు వ్యక్తిగత జంతువుల జీవితాలపై వాటి ప్రభావాలు ఎందుకు హైలైట్ చేయబడవు అని ఇది వివరించవచ్చు.

అడవిలోని జంతువుల సంక్షేమాన్ని మెరుగుపరచడానికి ప్రస్తుత పరిజ్ఞానం మరియు సాంకేతికత ఇప్పటికీ సరిపోనందున, ఈ సమస్యను ఎదుర్కోవడం అంత సులభం కాదని భావించవచ్చు. కానీ ఈ సమస్యపై పురోగతి సాధించడానికి తీవ్రమైన ప్రయత్నాలు జరగకపోవడమే దీనికి కారణం. పైన పేర్కొన్నట్లుగా, ఇప్పటివరకు, పర్యావరణ శాస్త్రవేత్తలు మరియు ఇతర జీవశాస్త్రవేత్తలు జంతువుల శ్రేయస్సుపై తక్కువ శ్రద్ధ చూపారు మరియు బదులుగా, మానవ ప్రయోజనాల కోసం జీవవైవిధ్యం మరియు ఇతర సహజ వనరుల పరిరక్షణ వంటి ఇతర సమస్యలపై తమ ప్రయత్నాలను కేంద్రీకరించారు. సంక్షేమ జీవశాస్త్రంపై పరిశోధనను స్థాపించడం మరియు దానిని ప్రోత్సహించడం ద్వారా దానిని విజయవంతంగా పరిష్కరించగల మన సామర్థ్యాన్ని పెంచుతుంది.

అకాడెమియాలో గౌరవం సంపాదించే కొత్త శాస్త్రీయ విభాగాల సృష్టికి సాధారణంగా కొంత సమయం పడుతుంది మరియు నిబద్ధత కలిగిన వ్యక్తుల ప్రమేయం ఉంటుంది, అయితే మనం అనేక ఇటీవలి ఉదాహరణలను కనుగొనవచ్చు. 20వ శతాబ్దంలో అనేక కొత్త పరిశోధనా రంగాలు కనిపించాయి, అవి అంతకు ముందు సంబంధిత అధ్యయన రంగాలుగా పరిగణించబడలేదు మరియు విద్యారంగంలో గౌరవనీయమైన విభాగాలుగా మారాయి. సంక్షేమ జీవశాస్త్రం విషయంలో, అడవిలో జంతువుల బాధల గురించి ఎక్కువ మంది ప్రజలు ఆందోళన చెందుతున్నందున భవిష్యత్తు కోసం కొన్ని మంచి దృక్కోణాలు ఉన్నాయి. ఇది సాధారణ ప్రజలలో మరియు అకాడెమియాలో పనిచేసే వ్యక్తులలో, ముఖ్యంగా విద్యార్థులు మరియు యువ పరిశోధకులలో జరుగుతుంది.

అడవిలోని జంతువుల శ్రేయస్సును అంచనా వేయడం మరియు వాటి పరిస్థితిని మెరుగుపరచడానికి ఉత్తమ మార్గాలను పరిగణనలోకి తీసుకోవడంపై దృష్టి సారించిన కొత్త పరిశోధన ప్రాజెక్టులు అనేక విభిన్న అంశాలను పరిష్కరించడం ద్వారా రూపొందించబడతాయి మరియు సాధించబడతాయి. ఉదాహరణలలో టీకా కార్యక్రమాలపై తదుపరి పరిశోధన, మనం పైన చూసినట్లుగా, పట్టణ, సబర్బన్ లేదా పారిశ్రామిక ప్రాంతాలలో నివసించే జంతువుల కొరకు పట్టణ సంక్షేమ జీవశాస్త్రంపై పని చేయడం, ప్రతికూల వాతావరణ పరిస్థితుల ప్రభావంపై పరిశోధన మరియు జంతువుల శ్రేయస్సు, అంచనా కోసం ఆశ్రయం నిర్మించడం వంటివి ఉన్నాయి. పరాన్నజీవులు, పాపులేషన్ డైనమిక్స్ మరియు డిపారాసిటింగ్ ప్రయత్నాల సాధ్యత మరియు మరెన్నో. ఈ ప్రాజెక్ట్‌లు విజయవంతంగా అభివృద్ధి చేయబడటం యొక్క ప్రాముఖ్యత ఏమిటంటే, అవి జంతువులకు సహాయపడే చర్యలు మరియు విధానాలను అమలు చేయడానికి ఉపయోగకరంగా ఉండటమే కాకుండా, విజయవంతమైన ప్రాజెక్ట్‌లు అంశంపై మరింత పరిశోధన చేయడంలో మరింత ఆసక్తిని పెంచడంలో సహాయపడతాయి. ఇది కొత్త క్రమశిక్షణగా స్థాపించబడే వరకు పరిశోధన యొక్క ఈ ప్రాంతంలో పని మరియు ప్రచురణల మొత్తాన్ని సంభావ్యంగా పెంచుతుంది.


తరువాత చదవవలసినవి

Animal Ethics (2020) Introduction to wild animal suffering: A guide to the issues, Oakland: Animal Ethics [చూడబడింది on 3 April 2020].

Dorado, D. (2015) “Ethical interventions in the wild: An annotated bibliography”, Relations: Beyond Anthropocentrism, 3, pp. 219-238 [చూడబడింది on 23 November 2019].

Faria, C. (2013) “Differential obligations towards others in need”, Astrolabio, 15, pp. 242-246 [చూడబడింది on 14 October 2019]

Faria, C. (2018) “The lions and the zebras: Towards a new ethics of environmental management in African National Parks”, in Ebert, R. & Roba, A. (eds.) Africa and her animals: Philosophical and practical perspectives, Pretoria: Unisa, pp. 325-342.

Faria, C. & Paez, E. (2015) “Animals in need: The problem of wild animal suffering and intervention in nature”, Relations: Beyond Anthropocentrism, 3, pp. 7-13 [చూడబడింది on 30 September 2019].

Faria, C. & Horta, O. (2019) “Welfare biology”, in Fischer, B. (ed.) Routledge handbook of animal ethics, London: Routledge, 455-466.

Garmendia, G. & Woodhall, A. (eds.) (2016) Intervention or protest: Acting for nonhuman animals, Wilmington: Vernon.

Hadley, J. (2006) “The duty to aid nonhuman animals in dire need”, Journal of Applied Philosophy, 23, pp. 445-451.

Horta, O. (2010a) “Debunking the idyllic view of natural processes: Population dynamics and suffering in the wild”, Télos, 17 (1), pp. 73-88 [చూడబడింది on 28 September 2019].

Horta, O. (2010b) “The ethics of the ecology of fear against the nonspeciesist paradigm: A shift in the aims of intervention in nature”, Between the Species, 13 (10), pp. 163-187 [చూడబడింది on 4 November 2019].

Horta, O. (2013) “Zoopolis, intervention, and the state or nature”, Law, Ethics and Philosophy, 1, pp. 113-125 [చూడబడింది on 18 September 2019].

Horta, O. (2017a) “Animal suffering in nature: The case for intervention”, Environmental Ethics, 39, pp. 261-279.

Horta, O. (2017b) “Population dynamics meets animal ethics”, in Garmendia, G. & Woodhall, A. (eds.) Ethical and political approaches to nonhuman animal issues: Towards an undivided future, Basingstoke: Palgrave Macmillan, pp. 365-389.

Johannsen, K. (2017) “Animal rights and the problem of r-strategists”, Ethical Theory and Moral Practice, 20, pp. 333-345.

Mannino, A. (2015) “Humanitarian intervention in nature: Crucial questions and probable answers”, Relations: Beyond Anthropocentrism, 3, pp. 109-120 [చూడబడింది on 30 October 2019].

Moen, O. M. (2016) “The ethics of wild animal suffering”, Etikk i Praksis – Nordic Journal of Applied Ethics, 10 (1), pp. 91-104 [చూడబడింది on 2 December 2019].

Musschenga, A. W. (2002) “Naturalness: Beyond animal welfare”, Journal of Agricultural and Environmental Ethics, 15, pp. 171-186.

Næss, A. (1991) “Should we try to relieve clear cases of extreme suffering in nature?”, Pan Ecology, 6 (1), 1-5.

Ng, Y.-K. (1995) “Towards welfare biology: Evolutionary economics of animal consciousness and suffering”, Biology and Philosophy, 10, pp. 255-285.

Nussbaum, M. C. (2006) Frontiers of justice: Disability, nationality, species membership, Cambridge: Harvard University Press.

Palmer, C. (2013) “What (if anything) do we owe wild animals?”, Between the Species, 16, pp. 15-38 [చూడబడింది on 23 September 2019].

Pearce, D. (2015a [1995]) The hedonistic imperative, Seattle: Amazon Digital Services.

Pearce, D. (2015b) “A welfare state for elephants? A case study of compassionate stewardship”, Relations: Beyond Anthropocentrism, 3, pp. 153-164 [చూడబడింది on 22 November 2019].

Ryf, P. (2016) Environmental ethics: The case of wild animals, Basel: University of Basel.

Soryl, A. A. (2019) Establishing the moral significance of wild animal welfare and considering practical methods of intervention, Master’s thesis, Amsterdam: University of Amsterdam.

Sözmen, B. İ. (2013) “Harm in the wild: Facing non-human suffering in nature”, Ethical Theory and Moral Practice, 16, pp. 1075-1088.

Tomasik, B. (2015 [2009]) “The importance of wild animal suffering”, Relations: Beyond Anthropocentrism, 3, pp. 133-152 [చూడబడింది on 3 December 2019].

Torres, M. (2015) “The case for intervention in nature on behalf of animals: A critical review of the main arguments against intervention”, Relations: Beyond Anthropocentrism, 3, pp. 33-49 [చూడబడింది on 14 October 2019].

Vinding, M. (2014) A Copernican revolution in ethics, Los Gatos: Smashwords [చూడబడింది on 28 July 2019].

Vinding, M. (2016) “The speciesism of leaving nature alone, and the theoretical case for wildlife anti-natalism”, Apeiron, 8, pp. 169-183 [చూడబడింది on 28 October 2019].


గమనికలు

1 Ng, Y.-K. (1995) “Towards welfare biology: Evolutionary economics of animal consciousness and suffering”, Biology and Philosophy, 10, pp. 255-285.

2 We must bear in mind also that the number of animals living in the wild is very high. Rough estimates suggest that the global population of wild vertebrates may be up to 1014, and that of arthropods maybe up to 1018, and other invertebrates that might be sentient are even more numerous. See Tomasik, B. (2019 [2009]) “How many wild animals are there?”, Essays on Reducing Suffering, Aug 07 [accessed on 3 July 2021].

3 All this is explained in more detail in the different texts included in these two sections of our website: The situation of animals in the wild, Why wild animal suffering matters.

4 Brando, S. & Buchanan-Smith, H. M. (2017)“The 24/7 approach to promoting optimal welfare for captive wild animals”, Behavioural Processes, 4 November. Kagan, R.; Carter, S. & Allard, S. (2015) “A universal animal welfare framework for zoos”, Journal of Applied Animal Welfare Science, 18, sup. 1, pp. S1-S10 [accessed on 17 June 2018]. Hill, S. P. & Broom, D. M. (2009) “Measuring zoo animal welfare: Theory and practice”, Zoo Biology, 28, pp. 531-544.

5 Ferronato, B. O.; Roe, J. H. & Georges, A. (2016) “Urban hazards: Spatial ecology and survivorship of a turtle in an expanding suburban environment”, Urban Ecosystems, 19, pp. 415-428. Souza, C. S. A.; Teixeira, C. & Young, R. J. (2012) “The welfare of an unwanted guest in an urban environment: The case of the white-eared opossum (Didelphis albiventris)”, Animal Welfare, 21, pp. 177-183. Ditchkoff, S. S.; Saalfeld, S. T. & Gibson, C. J. (2006) “Animal behavior in urban ecosystems: Modifications due to human-induced stress”, Urban Ecosystems, 9, pp. 5-12.

6 Baker, S. E.; Cain, R.; van Kesteren, F.; Zommers, Z. A.; d’Cruze, N. C. & Macdonald, D. W. (2013) “Rough trade; animal welfare in the global wildlife trade”, BioScience, 63, pp. 928-938 [accessed on 18 February 2020].

7 Kirkwood, J. K.; Sainsbury, A. W. & Bennett, P. M. (1994) “The welfare of free-living wild animals: Methods of assessment”, Animal Welfare, 3, pp. 257-273.

8 Dubois, S. D. (2014) Understanding humane expectations: Public and expert attitudes towards human-wildlife interactions, PhD thesis, Vancouver: University of British Columbia [accessed on 2 September 2018].

9 Slate, D.; Algeo, T. P.; Nelson, K. M.; Chipman, R. B.; Donovan, D.; Blanton, J. D.; Niezgoda, M. & Rupprecht, C. E. (2009) “Oral rabies vaccination in North America: Opportunities, complexities, and challenges”, Neglected Tropical Diseases, 3 (12) [accessed on 9 July 2018].

10 Díez-Delgado, I.; Sevilla, I. A.; Romero, B.; Tanner, E.; Barasona, J. A.; White, A. R.; Lurz, P. W. W.; Boots, M.; de la Fuente, J.; Domínguez, L.; Vicente, J.; Garrido, J. M.; Juste, R. A.; Aranaz, A. & Gortázar, C. (2018) “Impact of piglet oral vaccination against tuberculosis in endemic free-ranging wild boar populations”, Preventive Veterinary Medicine, 155, pp. 11-20.

11 Ferrera, C.; Ramírez, E.; Castro, F.; Ferreras, P.; Alves, P. C.; Redpath, S. & Villafuerte, R. (2009) “Field experimental vaccination campaigns against myxomatosis and their effectiveness in the wild”, Vaccine, 27, pp. 6998-7002.

12 Rossi, S.; Poi, F.; Forot, B.; Masse-Provin, N.; Rigaux, S.; Bronner, A. & Le Potier, M.-F. (2010) “Preventive vaccination contributes to control classical swine fever in wild boar (Sus scrofa sp.)”, Veterinary Microbiology, 142, pp. 99-107.